Förstudie
Sammanfattning förstudie / Summary in English below
Projektidén:
Projektidén var att undersöka om det är möjligt att implementera ett transnationellt projekt likt IdA-modellen i Tyskland i Sverige. Idén handlar om att hjälpa personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden, som ofta har svårt att ta sig ur sin arbetslöshet och sitt utanförskap av egen kraft. Befintliga statliga organisationer erbjuder inte alltid en individuell modell för att hjälpa den enskilde individen vidare i livet både vad det gäller personlig utveckling och kompetensutveckling, vilket leder till att några individer hamnar i utanförskap och får det allt svårare att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
Genom förstudien skulle best practice för ett projektgenomförande hittas genom att i ett första steg kartlägga tidigare forskningsmaterial och utvärderingar på området. Eftersom en mycket individuell lösning i projektform redan finns i Tyskland, har förstudien tagit del av informationer även därifrån. Viktigt var att sammanföra all information och lägga grunden till en möjlig lösning för en svensk regional modell som tar hänsyn till nationella och regionala svårigheter och problem.
Involverade (organisationer, företag myndigheter):
Coordination Europe kallade till ett första nätverksmöte i september 2013 och samlade många kommuner med deras arbetsmarknadsenheter, organisationer och projekt i regionen, samt Arbetsförmedlingen, KRUT (KReativ UTveckling, ESF-finansierat projekt för personer 16-29 år som står eller riskerar att hamna långt ifrån arbetsmarknaden, projektet drivs av Sjuhärads Samordningsförbund) och ett IdA-projektförbund/partner från Tyskland, för att försöka öka det regionala samarbetet och att synkronisera och optimera arbetet med just arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadsprojekt, med fokus på transnationalitet. Det visade sig att ett stort intresse finns för IdA-metoden, men att information och internationellt kunnande och partners saknas. Men viktigast av allt, saknas förankringen på beslutsfattarnivå och inom politiken, för att överhuvudtaget kunna jobba med en liknande metod i Sverige.
Hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.): Styrgruppen för projektet har varit i löpande kontakt med projektledaren för löpande utvärdering och uppföljning av de olika insatser eller slutsatser som gjorts. Styrgruppen har stämt av framstegen mot de mål och riktlinjer som satts upp i förväg och efter de indikatorer som tagits fram.
Metoder som använts: studier, intervjuer, nätverksträffar, studiebesök. Genom dessa metoder har vi samlat och analyserat material och erfarenheter ur regionala, nationella och internationella projekt för att lära oss vad som är viktigt för ett framgångsrikt, kvalitativt och hållbart projekt.
Framsteg i förprojekteringen:
Genom att samla många regionala organisationer, projekt, myndigheter, kommunernas AME, sociala företag i Kalmar län och utbyta erfarenheter och kunskap, har en första grundstruktur skapats för samarbete och synergier. Efter att ha tittat på s.k. projektförbundens uppbyggnad i Tyskland och andra projekt i Sverige, har vi kunnat definiera vilka aktörer vi behöver för ett framtida genomförandeprojekt.
Vi har även studerat och analyserat information från olika aktörers arbete med målgruppen samt studier på området och därigenom fått insikt i hur vi metodiskt sett bör gå till väga för att säkerställa ett kvalitativt framgångsrikt sätt att arbeta på. Även för budgetfrågor och långfristighet genom pedagogiskt stöd har vi tagit del av tidigare projekts erfarenheter.
Förprojekteringens resultat
Förprojekteringen avsåg att fokusera kring att hitta best practice för en individuell transnationell modell för att hjälpa den enskilde individen vidare i livet både vad det gäller personlig utveckling och kompetensutveckling
Genom att kartlägga analyser och rekommendationer på området och titta på hur olika organisationer, kommuner och projekt jobbar med arbetslöshet för målgrupperna för denna förprojektering i dagsläget, har vi fått bekräftat att en individuell modell behövs för att bryta utanförskapet.
De studier vi har tittat på ovan påvisar alla metoder och behov av nya metoder och nytänkande för att hjälpa målgrupperna tillbaka mot arbetsmarknaden. Om vi analyserar dessa projekt och tar de lärdomar som visades fungera bäst ska ett nytt projekt innehålla;
internationell mobilitet,
individuellt anpassat stöd för både deltagare och arbetsgivare,
individuell utbildningsplan,
fokus på positiv förstärkning för att ge ökat självförtroendet,
nära samarbete med näringsliv,
gedigen validering av formell och informell erfarenhet.
IdA-projektens utformning verkar innehålla de metoder som ovanstående studier anser vara viktiga för att hjälpa målgrupperna till anställningsbarhet. De positiva resultat som IdA projekten hittills har redovisat (mellan 50-60% av IdA-deltagarna har inom några få månader efter projektdeltagandet lyckats få en utbildningsplats eller ett jobb) styrker nyttan av det transnationella tillvägagångsättet ytterligare, anser vi.
Genom vår förprojektering samlas relevant information om hur man bör jobba med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på ett ställe. Vi beskriver även en individanpassad modell (IdA) som bevisligen är framgångsrik. Därutöver har vi definierat vilka organisationer eller aktörer som bör vara inblandade i ett eventuellt genomförandeprojekt för att detta ska fungera på ett bra sätt. All denna information kan genom vår förstudie personer som jobbar med arbetslöshet och framför allt beslutsfattare kan ta del av. Såmed anser vi att vi har bidragit till att förbättra möjligheterna och kunskaperna kring ett eventuellt transnationellt genomförandeprojekt.
Vid ett genomförandeprojekt, bör projektägaren/projektförbundet som bör bestå av aktörer som nämns under “A” nedan, ställa sig bl. a följande frågor i förberedelsefasen inför projektet;
1. Var börjar vi? Fusion och konfigurering av projektförbundet.
Till grund för projektet ligger först och främst en analys av regionala arbetsmarknadens behovsstruktur. Hur kan vi med projektet stödja befintlig strategi för arbetsmarknadsfrågor i regionen och medverka till att skapa en balans på den regionala arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper behöver vi? Vad måste hända innan arbetet med deltagarna kan börja, vem måste ingå i projektet? Hur bör samarbetet se ut? Vilka grundinställningar gäller för projektet och dess partners? Vilken människobild har vi? Hur ska potentiella fel/konflikter lösas på ett konstruktivt sätt? Hur ska man jobba med varandra i projektet? Mycket av detta har vi svarat på i vår studie.
2. Vem är med? Urval och förberedelser av deltagare.
Hur nås deltagarna och hur ser urvalsprocessen ut? Hur kan man möta individuella behov och krav? Hur ska deltagaren förberedas på utlandsvistelsen? I denna fas står deltagaren i centrum.
3. Hur ska implementeringen ske? Utlandspraktiken.
Hur ska genomförandet av utlandsvistelsen se ut? Hur stöds deltagaren genom denna fas? Hur lite är meningsfullt – hur mycket är nödvändigt?
4. Vad händer efter utlandspraktiken? Hållbarhet, långfristighet och säkerställande av projektresultaten.
Vad följer efter utlandsvistelsen? Hållbarhet och säkerställande av projektresultat och uppsatta mål. Hur fångas deltagaren upp vid hemkomsten? Hur används förändringar som skett som en chans till varaktig utveckling för deltagaren?
5. Europeiskt mervärde. Hur ser samarbetet ut med internationella partners?
Efter att ha tagit del av och analyserat arbetsmetoder, framgångsfaktorer och utvärderingen av IdA-projekten i Tyskland, tror vi att följande punkter är viktiga för ett kommande genomförandeprojekt;
A. Projektpartners som behövs för ett framgångsrikt projekt är följande: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommuner/Kommunens arbetsmarknadsenheter (AME), Sociala Företag, Internationella partners, Kumulus och Coordi-Nation.
B. Enligt analyserna ovan är det viktigt att skapa en långsiktig och hållbar pedagogisk grund för deltagarna, som vi visar ovan är en utbildningsplan avgörande för deltagarnas lärande.
C. Viktigt att formell och informell kunskapsutveckling dokumenteras på ett för arbetsgivaren klart och relevant sätt.
D. Solid internationell projektplanering. En solid projektplanering, organisation och administration med erfarenhet av internationella storprojekt är viktigt, där alla partners vet vem som gör vad och när.
E. Budget. Vid budgetering för ett stort projekt som IdA är en rimlig, verklighetsförankrad budget viktig. För att vara säker på att budgeten är välplanerad och håller under hela programtiden, bör råd och stöd sökas från IdA-organisationers budgetexperter.
F. Rätt kompetens i projektet. Viktig kompetens, erfarenheter och kontakter finns redan i Coordination Europes regionala, nationella och internationella nätverk. Denna kompetens kan användas i ett genomförandeprojekt av typen IdA och där igenom säkerställs även kvaliteten på projektet.
Vi ser två alternativa vägar till ett genomförandeprojekt efter att ha genomfört denna studie.
1. Att genomföra ett stort projekt liknande IdA vars huvudsyfte är att använda konceptet transnationella praktikplatser inklusive för- och efterarbetet för att stötta målgruppen till arbete eller studier.
2. Att använda konceptet med transnationella praktikplatser inklusive för- och efterarbetet som ett verktyg i ett annat projekt som även jobbar med andra aktiviteter.
Vilket av alternativen som fungerar bäst beror helt på den aktör som driver projektet. För att alternativ 1 ska fungera krävs så klart ett större förarbete, men kan i gengäld få större genomslagskraft och effekt då det är fullt fokus på metoden. Alternativ 2 kan däremot vara mer lämpligt i en mindre kommun eller region där deltagarunderlaget är begränsat. Vi vet sedan innan att rekrytering av deltagare kan vara ett problem, så det är viktigt att motverka konkurrens mellan olika aktiviteter eller projekt för målgrupperna. Det viktiga är att samverka kring syftet och inte konkurrera om målgrupp eller finansiering. I dagsläget kommer fokus ligga på de i målgruppen som har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning, medan vi får avvakta lagändring att jobba med de med aktivitetsstöd.
Att bygga aktiviteterna enligt IdA tror vi är viktigt då det är bevisat att dessa metoder fungerar. I kombination med den forskning som finns på vikten av för- och efterarbete, utvärdering, kvalitativ praktisk praktik, involverande av målgruppen och samarbete med lokala aktörer kan framgångsrika aktiviteter skapas, kan vi skapa ett nytt och regionalt anpassat projekt.
Jämställdhetsintegrering
Genom att tillsammans med andra aktörer som jobbar med samma eller liknande målgrupp samla information som berör genomförande projektet; under tre nätverksmöten har vi sammanställt en SWOT för att synliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns.
Slutsatser vi drar inför ett genomförandeprojekt är vikten av att beakta män och kvinnors olika hemförhållanden. Dessa kan skapa olika förutsättningar för deltagande och olika insatser kan behöva göras för att de ska kunna delta på lika villkor. De projekt vi tittat på i Tyskland har i genomsnitt en jämn könsfördelning på sina deltagare, även om de projekt vi besökte hade övervägande del manliga deltagare. Detta berodde bland annat på att ett av projekten rekryterade deltagare från en skola inom teknik som i sin tur hade en mycket sned könsfördelning med i princip bara manliga elever. För att de nationella siffrorna ska bli så jämna som de är betyder detta att andra projekt i sin tur har övervägande andel kvinnor som deltagare.
Våra analyser på målgrupperna visade att det bland ungdomar i utanförskap inte finns så stor könsskillnad, däremot är den större bland utrikesfödda personer. Detta innebär att ett större fokus måste ligga på att få med kvinnor i projektet från målgruppen utrikes födda.
Vi har inte genomfört några utbildningar i jämställdhetsintegrering.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder
Genom att tillsammans med andra aktörer som jobbar med samma eller liknande målgrupp samla information som berör genomförande projektet; under tre nätverksmöten har vi sammanställt en SWOT för att synliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns.
Den tyska modellen vi har tittat på (IdA) har skapats för personer med funktionshinder. Tillgängligheten för personer med funktionshinder är alltså säkrad inför ett genomförandeprojekt.
Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation)
Genom att tillsammans med andra aktörer som jobbar med samma eller liknande målgrupp samla information som berör genomförande projektet; under tre nätverksmöten har vi sammanställt en SWOT för att synliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns.
Vi har i denna studie arbetat med framförallt strategisk påverkan. Detta har vi gjort genom att koppla många olika aktörer till vårt projekt. Vi har haft 3 nätverksmöten under projektets gång och har under dessa bjudit in väldigt brett. Nätverksmötena har gästats av politiker, projektledare från arbetsmarknadsprojekt, deltagare i projekt, representanter från arbetsmarknadsenheter och socialnämnd, sociala företag, experter inom projektledning av ESF-projekt, Arbetsförmedlingen, kommunala tjänstemän, representanter från tyska IdA-projekt med flera. Denna bredd har gjort att erfarenhet och kunskap från många håll tagits upp i projektet och vi har fått en mångfasetterad bild av hur ett framtida genomförandeprojekt bör se ut.
Uppföljning under förprojekteringen
Under projektets gång har framsteg och slutsatser dokumenteras av projektledaren genom att löpande föra anteckningar i ett gemensamt dokument på Google Drive. Vi i projektgruppen träffades löpande och utvärderade förstudiens resultat och strategi.
Dokumentationen kommer att spridas via projektets hemsida på svenska och en sammanfattning på engelska. Styrgruppen för projektet var i löpande kontakt med varandra för löpande utvärdering och uppföljning av de olika insatser eller slutsatser som gjordes. Styrgruppen stämde av framstegen mot de mål och riktlinjer som satts upp i förväg och som fanns med i ansökan och beslutsbrev från ESF.
Uppföljning av projektet gjordes genom att vi ofta stämde av hur många samarbetspartners som kontaktats, hur många nätverksträffar som genomförts, hur många tidigare studier som vi inkorporerat i analysen och tagit del av.
Utvärdering efter projektet har gjorts genom att huvudintressenter fått korrekturläsa och ge åsikter om projektet har lyckats hitta en bra arbetsmetod för framtiden. Förutom via intressentintervjuer ska styrgruppen utvärdera varandra. Resultatet av utvärderingen ska tas tillvara genom att spridas till intressenter och andra organisationer som kan ha intresse av det. Det ska också publiceras på projektets hemsida.
Andra erfarenheter som ni vill dela med er av
Vi upplever att det har varit svårt att nå beslutsfattare i kommunerna, detta är viktigt för att slussa in ett framtida projekt i kommunfullmäktiges arbetsutskotts processer för att möjliggöra ett budgetbeslut. Aktörer som jobbar med samma målgrupp har varit mycket samarbetsvilliga och har gärna delat med sig av erfarenheter och kunskap och även rest till Högsby för att hålla föredrag på våra nätverksträffar.
Eftersom arbetet sker på många nivåer och med många delar är arbetsbelastningen stor och kräver ett stort engagemang, därför är det viktigt att hitta eldsjälar med intresse för temat.
Samarbetet i styrgruppen har fungerat bra. Eftersom styrgruppen kommer från olika sektorer (näringslivet, ideell sektor och Arbetsförmedlingen) har detta skapat bra förutsättningar för breda nätverk och många olika infallsvinklar.
Tips inför framtiden är att ha en väldigt tydlig arbetsfördelning i arbetsgruppen samt att sätta delmål för när olika delar ska vara klara. På så vis kan en extra hög arbetsbelastning i slutet av projektet undvikas.
Kontaktpersoner
För mer information eller frågor, vänligen kontakta
Liselotte Israelsson, Coordi-Nation, l.israelsson@coordi-nation.com,
070 530 8462 eller +49 172 366 3638
Dennis Åström dennis@kumulus.se 0480-448889
-------------------------------------------------------------------------- English ------------------------------------------------------------------------------------------
Final report;
Conclusion
Project Name: (International and regional) Coordination for employment
Project number: 2013-3030053
The project idea:
The project idea was to investigate whether it is possible to implement a transnational project like the german IDA program in Sweden. The idea is to help people who for various reasons are far away from the labor market, who often have difficulties to get out of their unemployment and their exclusion of their own power. Existing governmental organisations do not always offer an individual model to help the individual progress in life both in terms of personal growth and professional development, which leads to some individuals being excluded, and are finding it increasingly difficult to get back into the labor market.
Through the feasibility study we wanted to find best practices for a project implementation, the first step being to identify previous research materials and assessments thereof. Since a very individual solution in project form already exist in Germany, the feasibility study has taken note of information from there as well. It was important to bring together all information and lay the groundwork for a possible solution for a Swedish regional model that takes into account national and regional difficulties and problems.
Involved parties (organizations, companies, authorities):
Coordination Europe called for a first network meeting in September 2013 and gathered many municipalities with their social units, organisations and projects in the region, as well as the Employment Service, KRUT (creative development, ESF-funded project for people aged 16-29 who are or risk being far from labor market, the project is run by Sjuhärad Coordination Association) and an IDA project covenant / partners from Germany, to try to increase regional cooperation and to synchronise and optimise the work of just labor issues and labor market projects, with a focus on transnationality. It turned out that there is a lot of interest in the IDA method, but information, international expertise and partners are missing. But most importantly, the lack of anchoring at a policy level and in politics, to even be able to work with a similar method in Sweden.
How we have worked, what methods we have chosen (for example, interviews, studies, etc.): The steering committee for the project has been in regular contact with the project manager for ongoing evaluation and monitoring of the various actions or conclusions made. The steering group has discussed the progress and direction towards set goals and guidlines with the project management.
Progress in the pre-study:
By bringing together many regional organisations, projects, authorities, municipalities AME, social enterprises in the Kalmar region and exchange experiences and knowledge, a first basic structure has been created for a future cooperation and synergies on different levels. After looking at so-called project construction unions in Germany and other projects in Sweden, we have been able to define which players we need for a future implementation of the project.
We have also studied and analysed information from various partners work with the target group, and studies in the field and thus gained insight into how we methodically seen should proceed in order to ensure a qualitative successful way of working. Even for budgetary matters and long term success through educational/ pedagogical support, we have studied the experiences from previous projects.
Conclusion
By mapping analysis and recommendations in the area and look at how various organisations, municipalities and projects work with unemployment for the target groups for this pre-study in the current situation today, we have received confirmation that an individual model is needed to overcome exclusion.
The studies we have looked at, all demonstrates the techniques and the need for new approaches and new ideas to help target groups back to the labor market. If we analyse these projects and take the best practice of the parts that appeared to work best, a new project would include;
• international mobility,
• individually tailored support for both participants and employers,
• individual education plan
• focus on positive reinforcement for increased self-confidence,
• close cooperation with industry,
• thorough validation of formal and informal experience.
The IDA project design seems to contain the methods that the studies we have looked at consider important to help the target groups to employability. The positive results as IDA projects have so far reported (between 50-60% of IDA participants managed to get a training place or a job within a couple of months after the project participation) proving the usefulness of the transnational approach further, according to our opinion. Through our pre-study, relevant information about how to work with people who are far from the labor market, is gathered in one report. We also describe an individualized model (IDA) which is demonstrably successful. In addition, we have defined what organizations or parties should be involved in a potential implementation project for this to work in a good way. People who work with unemployment and especially decision makers can benefit from all this information in our report/pre-study. Hence, we believe that we have helped to improve the ability and the knowledge transfer for a possible transnational implementation project.
At an implementation stage for a project, the project owner should consist of the parties mentioned in "A" below. The project owner should start the preparatory phase ideally by asking basic questions i.e. (among many others);
1. Where do we start? Fusion and configuration of the project Association.
The basis of the project is first and foremost an analysis of regional labor market (needs structure). How can we in our project support existing approaches to labor market issues in the region and help to create a balance in the regional labor market? What professions do we need? What must happen before work can begin with the participants, who must be included in the project? What should the cooperation look like? What are the initial settings of the project and its partners? What image of the human being do we have? How will potential errors / conflicts be resolved in a constructive way? How should we work with each other in the project? Much of this we have answered in our study.
2. Who is joining the project? Selection and preparation of participants.
How can the participants be reached and what does the selection process look like? How to meet individual needs and requirements? How will the participants be prepared for the stay abroad? In this phase, the participant is the center of the process.
3. How will implementation be done? Internship abroad.
How will the implementation of the stay abroad look like? How can the participant be supported through this phase? How little is meaningful - how much is necessary?
4. What happens after the Internship abroad? Sustainability, long term commitment and ensuring the project results. What follows after the stay abroad? Sustainability and ensuring the project outcomes and goals. How can the participant keep the inspiration to go further to a new step in life when they return home? How are the positive changes in the participant captured and channeled as a chance for lasting development for the participant?
5. European added value. How does the cooperation work with international partners? After having studied and analyzed practices, success factors and evaluation of IDA projects in Germany, we believe that the following points are important for a future implementation project;
A. Project Partners needed for a successful project are the following: Employment Service, the Social Insurance Agency, Local / municipal labor units (AME), Social Enterprises, International Partners, Kumulus and Coordi-Nation.
B. According to the analyses in the pre-study/report, it is important to create a sustainable pedagogical basis for the participants, as we show in the report an individual education plan is essential for a participants' learning.
C. Important that formal and informal knowledge is documented for the employer in a clear and relevant way.
D. Solid international project planning. A solid project planning, organisation and administration with experience in large international projects is important, in which all partners know who does what and when, as is information management for longterm learning and insight in the project.
E. Budget. When budgeting for a big project as IDA a reasonable, reality-based budget is important. To be sure that the budget is well planned and holds up during the entire program, support and advice should be sought from IDA organizations' budget experts.
F. Right skills in the project. Important skills, experience and contacts are already available in Coordination Europe’s regional, national and international network. These skills can be used in an implementation project like IdA, these skills ensures the quality of the project.
We see two alternative routes for an implementation project after conducting this study;
1. To undertake a large project like IdA with the main purpose to use the concept of transnational placements including pre- and post work to support the target group on their way back to work or study.
2 Using the concept of transnational placements including pre- and post work as a tool in another project that also work with other activities.
Which one of the two alternatives works best depends on the operator of the project. For option 1 to work, major preparations are necessary, however, in return we get a greater impact and effect when the project is fully focused on the method. Option 2 can, however, be more appropriate in a smaller municipality or region in which the number of participants is limited. We know from before that the recruitment of participants can be a problem so it is important to avoid competition between different activities or projects for the target groups. (the target group sees an abroad stay as a challenge almost impossible to overcome). The key is to collaborate on the aim and not to compete for the target group or financing. In the current situation, the focus will be on those in the target group who have income support or „activity compensation“, while we must await legislative change to work with the activity support. Building activities according to the IDA guidelines, we believe is important as it is proved that these methods work. In combination with existing research on the importance of preparation and post-preparation work, evaluation, qualitative practical work experience, involvement of the target group and collaboration with local actors, successful activities can be created, we can create a new and regionally tailored project.
Gender mainstreaming
By working with other partners, who are also working with the same or similar target groups gather information relevant to the project implementation. During three network meetings, we've compiled a SWOT to visualize the strengths, weaknesses, opportunities and threats.
Conclusions we draw before an implementation project is the importance of including men and women different situations at home. These can create different conditions for participation and the various efforts need to be made for them to be able to participate on equal terms. The projects we looked at in Germany have an average gender balance among their participants, even if the projects we visited were predominantly working with male participants. This was partly due to one of the projects recruited participants from a school in technology, which in turn had a very skewed gender distribution with basically only male students. In order for the national figures to be as equal as they are means that other projects must have a major proportion of female participants.
Our analyzes of the target group showed that there is hardly any gender difference among adolescents in isolation. However, among foreign-born persons there is a greater gender difference, where women tend to be isolated to a larger extent than men. This means that a greater focus should be on getting foreign born women to participate in the project.
We have not conducted any training in gender mainstreaming.
Accessibility for people with disabilities
By working with other partners who are working with the same or similar target groups and gather information relevant to the project implementation; during the three network meetings, we've compiled a SWOT to visualize the strengths, weaknesses, opportunities and threats.
The German model we have looked at (IDA) has been created for people with disabilities. Accessibility for people with disabilities is thus secured for an implementation project.
Program Criteria (collaboration, strategic impact, learning environments and Innovation)
By working with other partners who are working with the same or similar target groups and gather information relevant to the project implementation; during the three network meetings, we've compiled a SWOT to visualize the strengths, weaknesses, opportunities and threats.
We have in this study worked primarily with strategic impact. We have done this by connecting multiple stakeholders to our project. We have had three network meetings during the project and have invited very broad to these meetings. Network meetings have been visited by politicians, project leaders from other social projects, project participants, representatives from local governmental labor units and social welfare units, social enterprises, experts in ESF project management, the Employment Service, local government officials, representatives from the German IDA projects and more. This breadth has made the experience and knowledge from many places taken up in the project and we have received a multi-faceted picture of the future implementation project should look like.
Follow-up during the pre-project
During the project, progress and findings have been documented by the project manager. This was done by continually taking notes in a shared document on Google Drive. The project team met regularly and evaluated the feasibility study's results and strategy.
The documentation will be disseminated via the project website in Swedish and an English summary. The steering group for the project was in regular contact with each other for ongoing evaluation and monitoring of the various actions or conclusions made. The steering group jointly discussed and evaluated the progress towards the goals and guidelines that were set up in advance, and which were included in the application and the decision letter from the ESF. Follow-up of the project was done continously, by discussing and informing steering group about i.e. the number of partners contacted, how many networking events conducted, how many previous studies were incorporated in the analysis etc.
An evaluation after the project was done by main stakeholders, who were asked to proofread and give opinions of if the project has been able to find a good working method for the future. Also the steering committee did evaluate each other. The result of the evaluation will be utilized and disseminated to stakeholders and other organizations that may be interested in it. It will also be published on the project website.
Other experiences that you would like to share with us
We feel that it has been difficult to reach decision makers in municipalities, which is important for channeling a future project in the City Council „arbetsutskotts“ processes to enable a budget decisions. Partners who work with the same target group have been very cooperative and have gladly shared their experiences and knowledge, and also travelled to Högsby to speak and present their project experienses and results at our networking events.
Since the work is done on many levels and with many parts, the workload is large and requires a lot of commitment, so it is important to find enthusiasts with a large interest in the topic.
The cooperation of the steering committee has worked well. Due to the fact that the control group comes from different sectors (industry, non-profit sector and the Employment Service), good conditions for broad networks and many different angles was created.
Tips for the future is to have a very clear division of labor in the working group and to set targets for when the different parts will be ready. This way an extra heavy workload at the end of the project can be reduced. It is also important that all parties go in with the same dedication and conditions to set aside time to study.
In the normal work situation, ESF-projects are sometimes prioritised lower than other projects/”ordinary” work tasks. This might be due to that the financing of the project is uncertain until it has been finished, evaluated and excepted by the ESF. Another reason might be, that these projects sometimes are executed ”on top” of ordinary work or projects.
Contacts
For more information or questions, please contact
Studien skrevs år 2014-2015 av Regionförbundets ungdomssektion Kumulus, Arbetsförmedlingen södra i Kalmar och Coordi-Nation. Thema: Hur skulle ett IdA-projekt / utlandspraktiker för målgruppen UVAS kunna fungera i Sverige/Småland?
Projektidén:
Projektidén var att undersöka om det är möjligt att implementera ett transnationellt projekt likt IdA-modellen i Tyskland i Sverige. Idén handlar om att hjälpa personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden, som ofta har svårt att ta sig ur sin arbetslöshet och sitt utanförskap av egen kraft. Befintliga statliga organisationer erbjuder inte alltid en individuell modell för att hjälpa den enskilde individen vidare i livet både vad det gäller personlig utveckling och kompetensutveckling, vilket leder till att några individer hamnar i utanförskap och får det allt svårare att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
Genom förstudien skulle best practice för ett projektgenomförande hittas genom att i ett första steg kartlägga tidigare forskningsmaterial och utvärderingar på området. Eftersom en mycket individuell lösning i projektform redan finns i Tyskland, har förstudien tagit del av informationer även därifrån. Viktigt var att sammanföra all information och lägga grunden till en möjlig lösning för en svensk regional modell som tar hänsyn till nationella och regionala svårigheter och problem.
Involverade (organisationer, företag myndigheter):
Coordination Europe kallade till ett första nätverksmöte i september 2013 och samlade många kommuner med deras arbetsmarknadsenheter, organisationer och projekt i regionen, samt Arbetsförmedlingen, KRUT (KReativ UTveckling, ESF-finansierat projekt för personer 16-29 år som står eller riskerar att hamna långt ifrån arbetsmarknaden, projektet drivs av Sjuhärads Samordningsförbund) och ett IdA-projektförbund/partner från Tyskland, för att försöka öka det regionala samarbetet och att synkronisera och optimera arbetet med just arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadsprojekt, med fokus på transnationalitet. Det visade sig att ett stort intresse finns för IdA-metoden, men att information och internationellt kunnande och partners saknas. Men viktigast av allt, saknas förankringen på beslutsfattarnivå och inom politiken, för att överhuvudtaget kunna jobba med en liknande metod i Sverige.
Hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.): Styrgruppen för projektet har varit i löpande kontakt med projektledaren för löpande utvärdering och uppföljning av de olika insatser eller slutsatser som gjorts. Styrgruppen har stämt av framstegen mot de mål och riktlinjer som satts upp i förväg och efter de indikatorer som tagits fram.
Metoder som använts: studier, intervjuer, nätverksträffar, studiebesök. Genom dessa metoder har vi samlat och analyserat material och erfarenheter ur regionala, nationella och internationella projekt för att lära oss vad som är viktigt för ett framgångsrikt, kvalitativt och hållbart projekt.
Framsteg i förprojekteringen:
Genom att samla många regionala organisationer, projekt, myndigheter, kommunernas AME, sociala företag i Kalmar län och utbyta erfarenheter och kunskap, har en första grundstruktur skapats för samarbete och synergier. Efter att ha tittat på s.k. projektförbundens uppbyggnad i Tyskland och andra projekt i Sverige, har vi kunnat definiera vilka aktörer vi behöver för ett framtida genomförandeprojekt.
Vi har även studerat och analyserat information från olika aktörers arbete med målgruppen samt studier på området och därigenom fått insikt i hur vi metodiskt sett bör gå till väga för att säkerställa ett kvalitativt framgångsrikt sätt att arbeta på. Även för budgetfrågor och långfristighet genom pedagogiskt stöd har vi tagit del av tidigare projekts erfarenheter.
Förprojekteringens resultat
Förprojekteringen avsåg att fokusera kring att hitta best practice för en individuell transnationell modell för att hjälpa den enskilde individen vidare i livet både vad det gäller personlig utveckling och kompetensutveckling
Genom att kartlägga analyser och rekommendationer på området och titta på hur olika organisationer, kommuner och projekt jobbar med arbetslöshet för målgrupperna för denna förprojektering i dagsläget, har vi fått bekräftat att en individuell modell behövs för att bryta utanförskapet.
De studier vi har tittat på ovan påvisar alla metoder och behov av nya metoder och nytänkande för att hjälpa målgrupperna tillbaka mot arbetsmarknaden. Om vi analyserar dessa projekt och tar de lärdomar som visades fungera bäst ska ett nytt projekt innehålla;
internationell mobilitet,
individuellt anpassat stöd för både deltagare och arbetsgivare,
individuell utbildningsplan,
fokus på positiv förstärkning för att ge ökat självförtroendet,
nära samarbete med näringsliv,
gedigen validering av formell och informell erfarenhet.
IdA-projektens utformning verkar innehålla de metoder som ovanstående studier anser vara viktiga för att hjälpa målgrupperna till anställningsbarhet. De positiva resultat som IdA projekten hittills har redovisat (mellan 50-60% av IdA-deltagarna har inom några få månader efter projektdeltagandet lyckats få en utbildningsplats eller ett jobb) styrker nyttan av det transnationella tillvägagångsättet ytterligare, anser vi.
Genom vår förprojektering samlas relevant information om hur man bör jobba med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på ett ställe. Vi beskriver även en individanpassad modell (IdA) som bevisligen är framgångsrik. Därutöver har vi definierat vilka organisationer eller aktörer som bör vara inblandade i ett eventuellt genomförandeprojekt för att detta ska fungera på ett bra sätt. All denna information kan genom vår förstudie personer som jobbar med arbetslöshet och framför allt beslutsfattare kan ta del av. Såmed anser vi att vi har bidragit till att förbättra möjligheterna och kunskaperna kring ett eventuellt transnationellt genomförandeprojekt.
Vid ett genomförandeprojekt, bör projektägaren/projektförbundet som bör bestå av aktörer som nämns under “A” nedan, ställa sig bl. a följande frågor i förberedelsefasen inför projektet;
1. Var börjar vi? Fusion och konfigurering av projektförbundet.
Till grund för projektet ligger först och främst en analys av regionala arbetsmarknadens behovsstruktur. Hur kan vi med projektet stödja befintlig strategi för arbetsmarknadsfrågor i regionen och medverka till att skapa en balans på den regionala arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper behöver vi? Vad måste hända innan arbetet med deltagarna kan börja, vem måste ingå i projektet? Hur bör samarbetet se ut? Vilka grundinställningar gäller för projektet och dess partners? Vilken människobild har vi? Hur ska potentiella fel/konflikter lösas på ett konstruktivt sätt? Hur ska man jobba med varandra i projektet? Mycket av detta har vi svarat på i vår studie.
2. Vem är med? Urval och förberedelser av deltagare.
Hur nås deltagarna och hur ser urvalsprocessen ut? Hur kan man möta individuella behov och krav? Hur ska deltagaren förberedas på utlandsvistelsen? I denna fas står deltagaren i centrum.
3. Hur ska implementeringen ske? Utlandspraktiken.
Hur ska genomförandet av utlandsvistelsen se ut? Hur stöds deltagaren genom denna fas? Hur lite är meningsfullt – hur mycket är nödvändigt?
4. Vad händer efter utlandspraktiken? Hållbarhet, långfristighet och säkerställande av projektresultaten.
Vad följer efter utlandsvistelsen? Hållbarhet och säkerställande av projektresultat och uppsatta mål. Hur fångas deltagaren upp vid hemkomsten? Hur används förändringar som skett som en chans till varaktig utveckling för deltagaren?
5. Europeiskt mervärde. Hur ser samarbetet ut med internationella partners?
Efter att ha tagit del av och analyserat arbetsmetoder, framgångsfaktorer och utvärderingen av IdA-projekten i Tyskland, tror vi att följande punkter är viktiga för ett kommande genomförandeprojekt;
A. Projektpartners som behövs för ett framgångsrikt projekt är följande: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommuner/Kommunens arbetsmarknadsenheter (AME), Sociala Företag, Internationella partners, Kumulus och Coordi-Nation.
B. Enligt analyserna ovan är det viktigt att skapa en långsiktig och hållbar pedagogisk grund för deltagarna, som vi visar ovan är en utbildningsplan avgörande för deltagarnas lärande.
C. Viktigt att formell och informell kunskapsutveckling dokumenteras på ett för arbetsgivaren klart och relevant sätt.
D. Solid internationell projektplanering. En solid projektplanering, organisation och administration med erfarenhet av internationella storprojekt är viktigt, där alla partners vet vem som gör vad och när.
E. Budget. Vid budgetering för ett stort projekt som IdA är en rimlig, verklighetsförankrad budget viktig. För att vara säker på att budgeten är välplanerad och håller under hela programtiden, bör råd och stöd sökas från IdA-organisationers budgetexperter.
F. Rätt kompetens i projektet. Viktig kompetens, erfarenheter och kontakter finns redan i Coordination Europes regionala, nationella och internationella nätverk. Denna kompetens kan användas i ett genomförandeprojekt av typen IdA och där igenom säkerställs även kvaliteten på projektet.
Vi ser två alternativa vägar till ett genomförandeprojekt efter att ha genomfört denna studie.
1. Att genomföra ett stort projekt liknande IdA vars huvudsyfte är att använda konceptet transnationella praktikplatser inklusive för- och efterarbetet för att stötta målgruppen till arbete eller studier.
2. Att använda konceptet med transnationella praktikplatser inklusive för- och efterarbetet som ett verktyg i ett annat projekt som även jobbar med andra aktiviteter.
Vilket av alternativen som fungerar bäst beror helt på den aktör som driver projektet. För att alternativ 1 ska fungera krävs så klart ett större förarbete, men kan i gengäld få större genomslagskraft och effekt då det är fullt fokus på metoden. Alternativ 2 kan däremot vara mer lämpligt i en mindre kommun eller region där deltagarunderlaget är begränsat. Vi vet sedan innan att rekrytering av deltagare kan vara ett problem, så det är viktigt att motverka konkurrens mellan olika aktiviteter eller projekt för målgrupperna. Det viktiga är att samverka kring syftet och inte konkurrera om målgrupp eller finansiering. I dagsläget kommer fokus ligga på de i målgruppen som har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning, medan vi får avvakta lagändring att jobba med de med aktivitetsstöd.
Att bygga aktiviteterna enligt IdA tror vi är viktigt då det är bevisat att dessa metoder fungerar. I kombination med den forskning som finns på vikten av för- och efterarbete, utvärdering, kvalitativ praktisk praktik, involverande av målgruppen och samarbete med lokala aktörer kan framgångsrika aktiviteter skapas, kan vi skapa ett nytt och regionalt anpassat projekt.
Jämställdhetsintegrering
Genom att tillsammans med andra aktörer som jobbar med samma eller liknande målgrupp samla information som berör genomförande projektet; under tre nätverksmöten har vi sammanställt en SWOT för att synliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns.
Slutsatser vi drar inför ett genomförandeprojekt är vikten av att beakta män och kvinnors olika hemförhållanden. Dessa kan skapa olika förutsättningar för deltagande och olika insatser kan behöva göras för att de ska kunna delta på lika villkor. De projekt vi tittat på i Tyskland har i genomsnitt en jämn könsfördelning på sina deltagare, även om de projekt vi besökte hade övervägande del manliga deltagare. Detta berodde bland annat på att ett av projekten rekryterade deltagare från en skola inom teknik som i sin tur hade en mycket sned könsfördelning med i princip bara manliga elever. För att de nationella siffrorna ska bli så jämna som de är betyder detta att andra projekt i sin tur har övervägande andel kvinnor som deltagare.
Våra analyser på målgrupperna visade att det bland ungdomar i utanförskap inte finns så stor könsskillnad, däremot är den större bland utrikesfödda personer. Detta innebär att ett större fokus måste ligga på att få med kvinnor i projektet från målgruppen utrikes födda.
Vi har inte genomfört några utbildningar i jämställdhetsintegrering.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder
Genom att tillsammans med andra aktörer som jobbar med samma eller liknande målgrupp samla information som berör genomförande projektet; under tre nätverksmöten har vi sammanställt en SWOT för att synliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns.
Den tyska modellen vi har tittat på (IdA) har skapats för personer med funktionshinder. Tillgängligheten för personer med funktionshinder är alltså säkrad inför ett genomförandeprojekt.
Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation)
Genom att tillsammans med andra aktörer som jobbar med samma eller liknande målgrupp samla information som berör genomförande projektet; under tre nätverksmöten har vi sammanställt en SWOT för att synliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns.
Vi har i denna studie arbetat med framförallt strategisk påverkan. Detta har vi gjort genom att koppla många olika aktörer till vårt projekt. Vi har haft 3 nätverksmöten under projektets gång och har under dessa bjudit in väldigt brett. Nätverksmötena har gästats av politiker, projektledare från arbetsmarknadsprojekt, deltagare i projekt, representanter från arbetsmarknadsenheter och socialnämnd, sociala företag, experter inom projektledning av ESF-projekt, Arbetsförmedlingen, kommunala tjänstemän, representanter från tyska IdA-projekt med flera. Denna bredd har gjort att erfarenhet och kunskap från många håll tagits upp i projektet och vi har fått en mångfasetterad bild av hur ett framtida genomförandeprojekt bör se ut.
Uppföljning under förprojekteringen
Under projektets gång har framsteg och slutsatser dokumenteras av projektledaren genom att löpande föra anteckningar i ett gemensamt dokument på Google Drive. Vi i projektgruppen träffades löpande och utvärderade förstudiens resultat och strategi.
Dokumentationen kommer att spridas via projektets hemsida på svenska och en sammanfattning på engelska. Styrgruppen för projektet var i löpande kontakt med varandra för löpande utvärdering och uppföljning av de olika insatser eller slutsatser som gjordes. Styrgruppen stämde av framstegen mot de mål och riktlinjer som satts upp i förväg och som fanns med i ansökan och beslutsbrev från ESF.
Uppföljning av projektet gjordes genom att vi ofta stämde av hur många samarbetspartners som kontaktats, hur många nätverksträffar som genomförts, hur många tidigare studier som vi inkorporerat i analysen och tagit del av.
Utvärdering efter projektet har gjorts genom att huvudintressenter fått korrekturläsa och ge åsikter om projektet har lyckats hitta en bra arbetsmetod för framtiden. Förutom via intressentintervjuer ska styrgruppen utvärdera varandra. Resultatet av utvärderingen ska tas tillvara genom att spridas till intressenter och andra organisationer som kan ha intresse av det. Det ska också publiceras på projektets hemsida.
Andra erfarenheter som ni vill dela med er av
Vi upplever att det har varit svårt att nå beslutsfattare i kommunerna, detta är viktigt för att slussa in ett framtida projekt i kommunfullmäktiges arbetsutskotts processer för att möjliggöra ett budgetbeslut. Aktörer som jobbar med samma målgrupp har varit mycket samarbetsvilliga och har gärna delat med sig av erfarenheter och kunskap och även rest till Högsby för att hålla föredrag på våra nätverksträffar.
Eftersom arbetet sker på många nivåer och med många delar är arbetsbelastningen stor och kräver ett stort engagemang, därför är det viktigt att hitta eldsjälar med intresse för temat.
Samarbetet i styrgruppen har fungerat bra. Eftersom styrgruppen kommer från olika sektorer (näringslivet, ideell sektor och Arbetsförmedlingen) har detta skapat bra förutsättningar för breda nätverk och många olika infallsvinklar.
Tips inför framtiden är att ha en väldigt tydlig arbetsfördelning i arbetsgruppen samt att sätta delmål för när olika delar ska vara klara. På så vis kan en extra hög arbetsbelastning i slutet av projektet undvikas.
Kontaktpersoner
För mer information eller frågor, vänligen kontakta
Liselotte Israelsson, Coordi-Nation, l.israelsson@coordi-nation.com,
070 530 8462 eller +49 172 366 3638
Dennis Åström dennis@kumulus.se 0480-448889
-------------------------------------------------------------------------- English ------------------------------------------------------------------------------------------
Final report;
Conclusion
Project Name: (International and regional) Coordination for employment
Project number: 2013-3030053
The project idea:
The project idea was to investigate whether it is possible to implement a transnational project like the german IDA program in Sweden. The idea is to help people who for various reasons are far away from the labor market, who often have difficulties to get out of their unemployment and their exclusion of their own power. Existing governmental organisations do not always offer an individual model to help the individual progress in life both in terms of personal growth and professional development, which leads to some individuals being excluded, and are finding it increasingly difficult to get back into the labor market.
Through the feasibility study we wanted to find best practices for a project implementation, the first step being to identify previous research materials and assessments thereof. Since a very individual solution in project form already exist in Germany, the feasibility study has taken note of information from there as well. It was important to bring together all information and lay the groundwork for a possible solution for a Swedish regional model that takes into account national and regional difficulties and problems.
Involved parties (organizations, companies, authorities):
Coordination Europe called for a first network meeting in September 2013 and gathered many municipalities with their social units, organisations and projects in the region, as well as the Employment Service, KRUT (creative development, ESF-funded project for people aged 16-29 who are or risk being far from labor market, the project is run by Sjuhärad Coordination Association) and an IDA project covenant / partners from Germany, to try to increase regional cooperation and to synchronise and optimise the work of just labor issues and labor market projects, with a focus on transnationality. It turned out that there is a lot of interest in the IDA method, but information, international expertise and partners are missing. But most importantly, the lack of anchoring at a policy level and in politics, to even be able to work with a similar method in Sweden.
How we have worked, what methods we have chosen (for example, interviews, studies, etc.): The steering committee for the project has been in regular contact with the project manager for ongoing evaluation and monitoring of the various actions or conclusions made. The steering group has discussed the progress and direction towards set goals and guidlines with the project management.
Progress in the pre-study:
By bringing together many regional organisations, projects, authorities, municipalities AME, social enterprises in the Kalmar region and exchange experiences and knowledge, a first basic structure has been created for a future cooperation and synergies on different levels. After looking at so-called project construction unions in Germany and other projects in Sweden, we have been able to define which players we need for a future implementation of the project.
We have also studied and analysed information from various partners work with the target group, and studies in the field and thus gained insight into how we methodically seen should proceed in order to ensure a qualitative successful way of working. Even for budgetary matters and long term success through educational/ pedagogical support, we have studied the experiences from previous projects.
Conclusion
By mapping analysis and recommendations in the area and look at how various organisations, municipalities and projects work with unemployment for the target groups for this pre-study in the current situation today, we have received confirmation that an individual model is needed to overcome exclusion.
The studies we have looked at, all demonstrates the techniques and the need for new approaches and new ideas to help target groups back to the labor market. If we analyse these projects and take the best practice of the parts that appeared to work best, a new project would include;
• international mobility,
• individually tailored support for both participants and employers,
• individual education plan
• focus on positive reinforcement for increased self-confidence,
• close cooperation with industry,
• thorough validation of formal and informal experience.
The IDA project design seems to contain the methods that the studies we have looked at consider important to help the target groups to employability. The positive results as IDA projects have so far reported (between 50-60% of IDA participants managed to get a training place or a job within a couple of months after the project participation) proving the usefulness of the transnational approach further, according to our opinion. Through our pre-study, relevant information about how to work with people who are far from the labor market, is gathered in one report. We also describe an individualized model (IDA) which is demonstrably successful. In addition, we have defined what organizations or parties should be involved in a potential implementation project for this to work in a good way. People who work with unemployment and especially decision makers can benefit from all this information in our report/pre-study. Hence, we believe that we have helped to improve the ability and the knowledge transfer for a possible transnational implementation project.
At an implementation stage for a project, the project owner should consist of the parties mentioned in "A" below. The project owner should start the preparatory phase ideally by asking basic questions i.e. (among many others);
1. Where do we start? Fusion and configuration of the project Association.
The basis of the project is first and foremost an analysis of regional labor market (needs structure). How can we in our project support existing approaches to labor market issues in the region and help to create a balance in the regional labor market? What professions do we need? What must happen before work can begin with the participants, who must be included in the project? What should the cooperation look like? What are the initial settings of the project and its partners? What image of the human being do we have? How will potential errors / conflicts be resolved in a constructive way? How should we work with each other in the project? Much of this we have answered in our study.
2. Who is joining the project? Selection and preparation of participants.
How can the participants be reached and what does the selection process look like? How to meet individual needs and requirements? How will the participants be prepared for the stay abroad? In this phase, the participant is the center of the process.
3. How will implementation be done? Internship abroad.
How will the implementation of the stay abroad look like? How can the participant be supported through this phase? How little is meaningful - how much is necessary?
4. What happens after the Internship abroad? Sustainability, long term commitment and ensuring the project results. What follows after the stay abroad? Sustainability and ensuring the project outcomes and goals. How can the participant keep the inspiration to go further to a new step in life when they return home? How are the positive changes in the participant captured and channeled as a chance for lasting development for the participant?
5. European added value. How does the cooperation work with international partners? After having studied and analyzed practices, success factors and evaluation of IDA projects in Germany, we believe that the following points are important for a future implementation project;
A. Project Partners needed for a successful project are the following: Employment Service, the Social Insurance Agency, Local / municipal labor units (AME), Social Enterprises, International Partners, Kumulus and Coordi-Nation.
B. According to the analyses in the pre-study/report, it is important to create a sustainable pedagogical basis for the participants, as we show in the report an individual education plan is essential for a participants' learning.
C. Important that formal and informal knowledge is documented for the employer in a clear and relevant way.
D. Solid international project planning. A solid project planning, organisation and administration with experience in large international projects is important, in which all partners know who does what and when, as is information management for longterm learning and insight in the project.
E. Budget. When budgeting for a big project as IDA a reasonable, reality-based budget is important. To be sure that the budget is well planned and holds up during the entire program, support and advice should be sought from IDA organizations' budget experts.
F. Right skills in the project. Important skills, experience and contacts are already available in Coordination Europe’s regional, national and international network. These skills can be used in an implementation project like IdA, these skills ensures the quality of the project.
We see two alternative routes for an implementation project after conducting this study;
1. To undertake a large project like IdA with the main purpose to use the concept of transnational placements including pre- and post work to support the target group on their way back to work or study.
2 Using the concept of transnational placements including pre- and post work as a tool in another project that also work with other activities.
Which one of the two alternatives works best depends on the operator of the project. For option 1 to work, major preparations are necessary, however, in return we get a greater impact and effect when the project is fully focused on the method. Option 2 can, however, be more appropriate in a smaller municipality or region in which the number of participants is limited. We know from before that the recruitment of participants can be a problem so it is important to avoid competition between different activities or projects for the target groups. (the target group sees an abroad stay as a challenge almost impossible to overcome). The key is to collaborate on the aim and not to compete for the target group or financing. In the current situation, the focus will be on those in the target group who have income support or „activity compensation“, while we must await legislative change to work with the activity support. Building activities according to the IDA guidelines, we believe is important as it is proved that these methods work. In combination with existing research on the importance of preparation and post-preparation work, evaluation, qualitative practical work experience, involvement of the target group and collaboration with local actors, successful activities can be created, we can create a new and regionally tailored project.
Gender mainstreaming
By working with other partners, who are also working with the same or similar target groups gather information relevant to the project implementation. During three network meetings, we've compiled a SWOT to visualize the strengths, weaknesses, opportunities and threats.
Conclusions we draw before an implementation project is the importance of including men and women different situations at home. These can create different conditions for participation and the various efforts need to be made for them to be able to participate on equal terms. The projects we looked at in Germany have an average gender balance among their participants, even if the projects we visited were predominantly working with male participants. This was partly due to one of the projects recruited participants from a school in technology, which in turn had a very skewed gender distribution with basically only male students. In order for the national figures to be as equal as they are means that other projects must have a major proportion of female participants.
Our analyzes of the target group showed that there is hardly any gender difference among adolescents in isolation. However, among foreign-born persons there is a greater gender difference, where women tend to be isolated to a larger extent than men. This means that a greater focus should be on getting foreign born women to participate in the project.
We have not conducted any training in gender mainstreaming.
Accessibility for people with disabilities
By working with other partners who are working with the same or similar target groups and gather information relevant to the project implementation; during the three network meetings, we've compiled a SWOT to visualize the strengths, weaknesses, opportunities and threats.
The German model we have looked at (IDA) has been created for people with disabilities. Accessibility for people with disabilities is thus secured for an implementation project.
Program Criteria (collaboration, strategic impact, learning environments and Innovation)
By working with other partners who are working with the same or similar target groups and gather information relevant to the project implementation; during the three network meetings, we've compiled a SWOT to visualize the strengths, weaknesses, opportunities and threats.
We have in this study worked primarily with strategic impact. We have done this by connecting multiple stakeholders to our project. We have had three network meetings during the project and have invited very broad to these meetings. Network meetings have been visited by politicians, project leaders from other social projects, project participants, representatives from local governmental labor units and social welfare units, social enterprises, experts in ESF project management, the Employment Service, local government officials, representatives from the German IDA projects and more. This breadth has made the experience and knowledge from many places taken up in the project and we have received a multi-faceted picture of the future implementation project should look like.
Follow-up during the pre-project
During the project, progress and findings have been documented by the project manager. This was done by continually taking notes in a shared document on Google Drive. The project team met regularly and evaluated the feasibility study's results and strategy.
The documentation will be disseminated via the project website in Swedish and an English summary. The steering group for the project was in regular contact with each other for ongoing evaluation and monitoring of the various actions or conclusions made. The steering group jointly discussed and evaluated the progress towards the goals and guidelines that were set up in advance, and which were included in the application and the decision letter from the ESF. Follow-up of the project was done continously, by discussing and informing steering group about i.e. the number of partners contacted, how many networking events conducted, how many previous studies were incorporated in the analysis etc.
An evaluation after the project was done by main stakeholders, who were asked to proofread and give opinions of if the project has been able to find a good working method for the future. Also the steering committee did evaluate each other. The result of the evaluation will be utilized and disseminated to stakeholders and other organizations that may be interested in it. It will also be published on the project website.
Other experiences that you would like to share with us
We feel that it has been difficult to reach decision makers in municipalities, which is important for channeling a future project in the City Council „arbetsutskotts“ processes to enable a budget decisions. Partners who work with the same target group have been very cooperative and have gladly shared their experiences and knowledge, and also travelled to Högsby to speak and present their project experienses and results at our networking events.
Since the work is done on many levels and with many parts, the workload is large and requires a lot of commitment, so it is important to find enthusiasts with a large interest in the topic.
The cooperation of the steering committee has worked well. Due to the fact that the control group comes from different sectors (industry, non-profit sector and the Employment Service), good conditions for broad networks and many different angles was created.
Tips for the future is to have a very clear division of labor in the working group and to set targets for when the different parts will be ready. This way an extra heavy workload at the end of the project can be reduced. It is also important that all parties go in with the same dedication and conditions to set aside time to study.
In the normal work situation, ESF-projects are sometimes prioritised lower than other projects/”ordinary” work tasks. This might be due to that the financing of the project is uncertain until it has been finished, evaluated and excepted by the ESF. Another reason might be, that these projects sometimes are executed ”on top” of ordinary work or projects.
Contacts
For more information or questions, please contact
info@coordinationeurope.org